Kommunstyrelsen antog planen 2025. Kommunens uppdaterade plansida anger att den handläggs i Mark- och miljödomstolen. Underlaget rymmer både möjlighet till verksamhetstillväxt och olösta kontrollfrågor.
Kommunstyrelsen antog detaljplanen för Risatorp 5 med flera den 11 juni 2025, § 91/25. Kommunens plansida uppdaterades den 22 september 2026 och anger att beslutet är överklagat och handläggs i Mark- och miljödomstolen. Något avgörande eller datum för laga kraft redovisas inte där. Det är därför den senaste offentligt bekräftade status vi kan ange här, inte en förutsägelse om hur domstolen kommer att döma.
Platsen ligger i Timboholm, ungefär två kilometer öster om centrum, intill reningsverket och befintlig verksamhetsmark. Planen omfattar fastigheterna Risatorp 5 och 3. Den ska ge utrymme för att utveckla verksamheterna på fastigheterna och möjliggöra en gemensam in- och utfart i öster. Det är ett avgränsat planärende, inte ett beslut om hela Risatorp och inte samma sak som den separat föreslagna planen Risatorp södra.
Planens lockelse är konkret: redan etablerade verksamheter kan växa utan att verksamhetsområdet behöver flytta utåt. Den antagna planbeskrivningen medger större byggrätt än den äldre planen, normalt upp till 12 meters byggnadshöjd och högre inom två avgränsade ytor där höglager kan bli aktuellt. Men en detaljplan skapar en möjlighet, inte en byggnad. Den säger inte vem som bygger, när byggstart sker eller hur ett enskilt framtida projekt kommer att se ut.
Mer byggrätt – med större byggnader som följd
I den antagna planbeskrivningen beskrivs byggbar verksamhetsmark som huvudändamål. Den tillåtna exploateringsgraden anges till 67 procent, jämfört med den äldre planens betydligt lägre nivå, och höjden blir normalt 12 meter. På två utpekade ytor tillåts 14 respektive 16 meter för att kunna rymma höglager. Det kan stärka företagens lager- och produktionsmöjligheter, men innebär också att omgivningen kan få högre och tätare byggnadsvolymer än i dag.
Här går en tydlig skiljelinje mellan kommunens och en sakägares syn på avvägningen. I granskningsutlåtandet argumenterar sakägaren för att byggrätten främst borde begränsas av dagvatten och vägnät, och att parkeringsnorm och gestaltningshänsyn riskerar att bromsa verksamheternas utveckling. Kommunen svarar att kapacitet, dagvatten, säkerhet och avstånd till bland annat cykelväg också måste vägas in. Det här är två dokumenterade ståndpunkter i planprocessen, inte ett mätresultat som visar att trafiken redan blivit sämre.
Den gemensamma östra infarten är tänkt att samla trafik och göra anslutningen tydligare. Granskningsutlåtandet visar samtidigt att fastighetsägaren pekade på detaljer om servitut och rätten att använda vägen. Kommunen uppger att planbeskrivningen därefter förtydligats och att fastigheten Risatorp 2 togs bort ur planområdet, bland annat eftersom markmiljöunderlag saknades där. För den som följer grannskapets förändring är plankartan och de slutliga servitutshandlingarna därför mer informativa än en rubrik om att en infart ska byggas.
Källa: Skövde kommun: detaljplan för Risatorp 5 m.fl. · Skövde kommun: antagandehandling, planbeskrivning för Risatorp 5 m.fl. (handlingar via plansidan)
PFAS och markstabilitet kräver uppmärksamhet
Planhandlingarna innehåller också frågor som är mindre synliga än byggnaderna. Markundersökningarna fann PFAS i grundvatten vid en provpunkt på den östra delen av Risatorp 5 och vid en punkt på Risatorp 3. Planbeskrivningen anger att någon källa inte har identifierats och att uppgifterna inte räckte för att bedöma omfattningen fullt ut. Den bedömde inte den konstaterade föroreningen som en direkt hälsorisk under den dåvarande industriella markanvändningen, bland annat eftersom grundvattnet inte används som dricksvatten på platsen. Det är inte samma sak som att förorening saknas eller att frågan kan lämnas utan uppföljning.
Kommunens antagna plan innehåller ett villkor för bygglov inom den östra delen av Risatorp 5 och på Risatorp 3: ytterligare undersökning ska klarlägga källan, spridningen och om sanering behövs; om sanering krävs ska den vara gjord innan bygglov kan ges. Miljösamverkan Östra Skaraborg begärde att få ta del av den fördjupade PFAS-undersökningen. Den privata sakägaren invände i sin tur att villkoret kunde tvinga fram en ny omfattande undersökning inför även mindre utbyggnader. Kommunen stod fast vid att mer underlag behövs där det saknas.
Markens stabilitet nära Mörkebäcken blev en annan konfliktpunkt. Länsstyrelsen och Statens geotekniska institut ville se tydligare underlag om slänt, erosion och hur belastning från byggnation påverkar stabiliteten. Kommunens granskningsutlåtande säger att en ny inmätning beställdes och att resultatet skulle skickas vidare efter att det kommit in. Antagandehandlingarna beskriver också prickmark där byggande inte tillåts nära ravinen. De här handlingarna förklarar vilka skydd och utredningskrav som planerades; de ska inte läsas som oberoende bevis för att varje markfråga redan är slutligt avklarad.
Mer hårdgjord mark kan dessutom skicka regnvatten snabbare mot diken och vattendrag. Planbeskrivningen kräver en dagvattenlösning som godkänns i byggsamrådet och anger att avrinningen inte ska öka vid ny exploatering. För boende och verksamheter i omgivningen är det en central kontrollpunkt framåt: lösningarnas praktiska funktion märks först när konkreta byggprojekt prövas och utförs.
Källa: Skövde kommun: antagandehandling, planbeskrivning för Risatorp 5 m.fl. (handlingar via plansidan) · Skövde kommun: granskningsutlåtande 2 för Risatorp 5 m.fl. (handlingar via plansidan)
Vad säger de som granskat förslaget?
Källmaterialet här består av planhandlingar och remissvar, inte intervjuer om hur grannar eller anställda upplever vardagen i området. De dokumenterade rösterna ger ändå en bild av intressekonflikten. Miljösamverkan Östra Skaraborg efterfrågade PFAS-underlaget. SGI ville se bättre redovisning av stabiliteten nära bäcken. Avfall & Återvinning Skaraborg lämnade praktisk information om ytor för vändning och hämtning. En sakägare lyfte hur exploateringsgrad, parkering och miljökrav kan påverka verksamhetens möjligheter. Det visar vad som faktiskt diskuterats, men är inte en mätning av hur området upplevs till vardags.
Kommunens granskningsutlåtande säger att plankartan inte ändrades efter den andra granskningen, även om planbeskrivningen kompletterades. Kommunen bedömde att avvägningen mellan intressena var lämplig. Den privata sakägaren delade inte kommunens syn i flera frågor och ifrågasatte bland annat kravet på markundersökning och varför en ny detaljplan valdes i stället för att ändra den äldre. Att läsa både invändningarna och kommunens bemötande ger mer än att bara läsa planens sammanfattning; läsaren ser vad som faktiskt diskuterades och vad som ändrades.
Planen antogs efter den processen men är överklagad. Därför behöver två frågor hållas isär: vad planen skulle medge om den står sig, och om domstolens prövning påverkar beslutets giltighet eller innehåll. Fram till ett nytt besked från domstolen eller kommunen bör den beskrivas som antagen och överklagad, inte som lagakraftvunnen eller färdigbyggd.
Källa: Skövde kommun: detaljplan för Risatorp 5 m.fl. · Skövde kommun: granskningsutlåtande 2 för Risatorp 5 m.fl. (handlingar via plansidan)