Kolada N15504: 223,1 för 2026 mot 218,7 året innan. Kommunala skolor ensamma (N15505) ligger på 217,7. En separat skolenkät visar både trygghet och bristande arbetsro.
Kolada N15504 ger Skövde 223,1 i genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 år 2026, lägeskommun, 17 ämnen. Året innan var samma mått 218,7. Förändringen synades i den dagliga Kolada-hämtningen den 25 september 2026.
N15505 för bara de kommunala skolorna ger 217,7 år 2026. Skillnaden mot lägeskommunens 223,1 är större än 2025, då N15505 stod på 219 mot N15504 på 218,7. Det understryker att definitionen avgör vilket tal du läser.
N17461 ger 79,2 procent gymnasieelever med examen inom fyra år, hemkommun, för 2025. Riket i samma nyckeltal är 74,8 procent. Kolada N15033 sätter 12,23 elever per lärare i grundskolan 2025. N15021 räknar 421 månadsavlönade kommunalt anställda grundskollärare i november. N11046 sätter 14,1 barn per småbarnsgrupp i kommunal förskola, mot 12,9 i riket.
Det är utfall i statistiken. Det säger inte om en enskild skola är bra, och det är inte samma sak som ett nämndbeslut om en ny skola.
Meritvärdet räknas från betygen i grundskolans ämnen och sammanfattar resultatet för en årskull. Det påverkas av vilka elever och skolor som ingår och ska därför alltid läsas med Koladas definition bredvid siffran. Lägeskommun och hemkommun svarar på olika frågor: den ena knyter statistiken till skolor i kommunen, den andra till elever som bor där även om de kan gå i en annan kommun. Titta på flera år, andelen behöriga till gymnasiet och skillnader mellan elevgrupper innan du drar slutsatser om skolornas utveckling.
Vad meritvärdet mäter
Meritvärde är summan av betygspoäng i grundskolans ämnen enligt den nyckeltalsdefinition som anges i Kolada. Uppgiften här gäller 17 ämnen för elever i årskurs 9 och är ett genomsnitt för Skövde som lägeskommun. Talet 223,1 för 2026 sammanfattar alltså en grupp elever, inte varje elevs betyg eller en viss skolas resultat.
Att Kolada redovisar 217,7 för kommunala skolor i N15505 samma år visar samtidigt varför man behöver läsa måttets avgränsning. Ett värde för samtliga elever i kommunen och ett värde för elever i kommunala skolor kan skilja sig åt, även när de handlar om samma skolår. Jämförelser blir begripliga först när år, elevgrupp och definition är desamma.
Ett genomsnitt säger inte heller hur resultaten är fördelade. Två kommuner kan ha nästan samma medelvärde men olika spridning mellan elever och skolor. För att förstå skillnader behövs mer detaljerade uppgifter, gärna tillsammans med behörighet, frånvaro, elevsammansättning och utveckling över flera år. Inget av de värdena ensamt förklarar orsaken till ett resultat.
Källa: Kolada N15504 Meritvärde åk 9, år 2026 · Kolada N15504 Meritvärde åk 9, år 2025 · Kolada N15505 Meritvärde åk 9 kommunala skolor, år 2026
Gymnasieexamen inom fyra år är ett annat mått
Uppgiften 79,2 procent beskriver andelen i Skövde som hemkommun som tar gymnasieexamen inom fyra år enligt N17461. Riksgenomsnittet i samma nyckeltal är 74,8 procent. Hemkommun betyder att måttet knyts till elever som hör hemma i kommunen; det är inte samma avgränsning som lägeskommun för årskurs 9.
De två indikatorerna kan ge kompletterande bilder av skolgången, men de följer inte automatiskt samma individer från årskurs 9 till gymnasiet. För att dra slutsatser om progression behövs en studie med sammanhängande elevgrupper och hänsyn till urval, program och årskull. Jämför inte bara procenten med meritvärdet och kalla skillnaden en effekt av en viss skola.
Nyckeltalen om lärare och förskolegrupper är ytterligare exempel på att utbildningsstatistik består av olika mått. Antalet anställda lärare i november är ett personaltal, medan elever per lärare är en kvot enligt Koladas definition. Gruppstorlek i förskolan har en egen definition och gäller småbarnsgrupper. Ingen av dem är ett direkt betyg på undervisningens kvalitet.
Elevernas svar visar både trygghet och brist på arbetsro
Betyg sammanfattar ämnesresultat, men säger inte hur skoldagen känns. En revisionsrapport i kommunfullmäktiges handlingar återger svar från Skolinspektionens enkät våren 2025 för elever i årskurs 5 och 8 i Skövde. Svarsfrekvensen var 92 procent i årskurs 5 och 82 procent i årskurs 8. Det ger en konkret lokal bild av hur eleverna själva beskrev trygghet och arbetsro.
I årskurs 5 svarade 53 procent att de helt och hållet kände sig trygga och 35 procent att det stämde till stor del; 2 procent svarade att det inte stämde alls. I årskurs 8 var motsvarande andelar 34, 44 och 4 procent. Arbetsron var mer blandad: 41 procent i årskurs 5 och 35 procent i årskurs 8 svarade att det alltid eller ofta var arbetsro på lektionerna. Ytterligare 45 respektive 47 procent svarade ibland. Rapporten uppger också att flickor i båda årskurserna svarade mer negativt på trygghetsfrågorna än pojkar.
Det här är svar från två årskurser, inte från samma elever som ingår i årskurs 9:s meritvärde. Kommunens sammanfattning jämför svaren med genomsnittet i Skolenkätens vår 2025-omgång; den ska inte läsas som en rangordning av enskilda skolor. Uppgifterna ger ändå en viktig motvikt till ett enda betygssnitt: de flesta uppger trygghet, samtidigt som bara omkring fyra av tio femteklassare och en dryg tredjedel av åttondeklassarna ofta eller alltid upplever arbetsro.
Källa: Skövde kommunfullmäktige: Revisionsrapport om grundskolans måluppfyllelse och Skolenkäten 2025