Fullmäktige godkände rapporten den 28 september. Den samlar kommunens bild av demografi, välfärd, ekonomi, klimat och miljö inför nästa mandatperiods utvecklingsarbete.
Hur mår Skövde – socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Den frågan ställer kommunen i sin första hållbarhetsrapport, publicerad den 5 oktober 2026 tillsammans med PDF-filen. Rapporten beskriver styrkor som näringsliv, högskola och planberedskap, och utmaningar som demografi, psykisk hälsa och klimatutsläpp.
Rapporten ger en samlad bild av hållbarhetsfrågorna i Skövde. Konkreta åtgärder och nya mål kräver politiska beslut i separata ärenden.
Rapportens uppgift i kommunens styrning
PDF:ens inledning kallar dokumentet Skövde kommuns första hållbarhetsrapport. Syftet är en samlad nulägesbild utifrån policyn för hållbar utveckling. Avsnitten innehåller exempel på insatser i kommunens verksamheter och bolag, men är enligt rapporten inte en heltäckande redovisning. Tanken är att rapporten tas fram en gång per mandatperiod och används inför nästa periods mål, strategier och styrdokument.
Nyheten upprepar samma roll: kunskapsunderlag, tillsammans med Skövde Stadshus AB:s hållbarhetsrapport och den årliga uppföljningen i årsredovisningen. En stor del av statistiken hämtas enligt rapporten från Kolada. Det betyder att enskilda nyckeltal kan jämföras där, men också att rapporten inte ersätter kommunens budget, nämndprotokoll eller Koladas egna definitioner.
Fullmäktige godkände rapporten i § 130/26 den 28 september och lade informationen till handlingarna. Protokollet anger att rapporten ska ge kunskap inför kommunens fortsatta utvecklingsarbete och att den inte medför direkta ekonomiska konsekvenser genom just detta beslut.
Öppna hållbarhetsrapporten (PDF)
Läs lägesbilden efter fullmäktige 28 september
Källa: Skövde kommun: Skövde kommuns första hållbarhetsrapport är här · Hållbarhetsrapport Skövde kommun (PDF) · Protokoll kommunfullmäktige 2026-09-28, § 130/26 (PDF)
Demografin: tillväxt under målet, färre barn
Rapporten beskriver befolkningstillväxten som positiv jämfört med att mer än hälften av landets kommuner minskar, men för låg för ambitionsnivån 75 000 invånare till 2040. Låga födelsetal, fler äldre och ett begränsat tillskott i arbetsför ålder gör välfärdsbehov och kompetensförsörjning till en strategisk fråga. Inflyttning och villkor för barnfamiljer lyfts som särskilt viktiga.
Samma demografiska tryck syns i rapportens avsnitt om arbete: minskade barnkullar dämpar personalbehovet i förskola och grundskola, medan behoven ökar i vård och äldreomsorg. Det är rapportens beskrivning av omvärlden, inte en beslutsrad om vilka enheter som ska stängas.
| Uppgift i rapporten | Vad PDF:en anger |
|---|---|
| Folkmängd | 58 272 invånare |
| Tillväxt senaste tre åren | cirka 0,5 procent per år |
| Ambition till 2040 | 75 000 invånare, vilket enligt rapporten kräver 1,9 procent per år |
| Barnafödande | 1,33 barn per kvinna |
| Andel 80 år och äldre | cirka 6 procent, mot 7,8 procent i genomsnittskommunen |
| Försörjningskvot | 74 barn och äldre per 100 personer i åldern 20–64 |
Läs vår artikel om de tre förskolorna som ska stängas 2027
Styrkor och utmaningar i korthet
Sammanfattningen beskriver ett starkt näringsliv, låg arbetslöshet i stort, högskola, regionsjukhus och god planberedskap för bostäder trots lågt byggande. Kultur, fritid och närhet till natur räknas som delar av attraktiviteten. Folkhälsan beskrivs som god över lag, med medellivslängd 84,5 år för kvinnor och 81,5 år för män.
Samtidigt skriver rapporten att arbetslösheten är högre bland utrikes födda, att fler hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop och att psykisk ohälsa, särskilt bland kvinnor och unga, kräver fortsatt fokus. Tryggheten beskrivs som generellt god men ojämnt fördelad mellan områden. Valdeltagande och upplevelsen av att kunna påverka varierar.
På klimat- och miljöområdet konstaterar både nyheten och PDF:en att omställningen behöver fortsätta i hög takt. Rapporten pekar ut industrins utsläpp, transporter och konsumtion som tunga poster, och nämner pågående arbete med energi, mobilitet, återbruk och klimatanpassning. Billingen, skogar och våtmarker beskrivs både som rekreation och som skyddsvärd infrastruktur.
Källa: Skövde kommun: Skövde kommuns första hållbarhetsrapport är här · Hållbarhetsrapport Skövde kommun (PDF)
Hur du som Skövdebo kan använda rapporten
Läs PDF:en som en översikt, inte som ett löfte. Ett avsnitt om god planberedskap betyder inte att en viss detaljplan har laga kraft. Ett avsnitt om förskola och skola i medborgarundersökningen är ett attitydmått, inte ett besked om en enskild avdelning.
Vill du gå från rapportens bild till ett konkret ärende: öppna Kolada för definitionen bakom ett nyckeltal, nämndens protokoll för beslut och kommunens e-tjänster för det som rör din familj. Rapporten själv säger att den ska användas inför framtida politiska mål – alltså i nästa steg, inte som ersättning för dagens regler.
Källa: Skövde kommun: Skövde kommuns första hållbarhetsrapport är här · Hållbarhetsrapport Skövde kommun (PDF) · Kolada
Vanliga frågor
Är hållbarhetsrapporten godkänd av fullmäktige?
Ja. Fullmäktige godkände rapporten i § 130/26 den 28 september 2026 och lade informationen till handlingarna.
Hur ofta ska rapporten tas fram?
En gång per mandatperiod, enligt både nyheten och PDF:ens inledning.
Hur många bor i Skövde enligt rapporten?
58 272 invånare. Tillväxten de senaste tre åren anges till cirka 0,5 procent per år.
Vad säger rapporten om barnafödande?
Att Skövde följer den nationella trenden och att det för närvarande föds 1,33 barn per kvinna.
Beslutar rapporten att förskolor ska stängas?
Nej. Nedläggningen av tre förskolor är ett nämndbeslut den 5 oktober enligt en separat kommunnyhet. Rapporten beskriver demografin som bakgrund, inte den beslutspunkten.